onsdag 9 februari 2011

Faye, oxå drabbad av allvarliga kroniska skador efter vaccinationen med Pandemrix

Hej!

Mitt namn är Faye. Häromdagen när jag sökte på internät hittade jag din blog. När jag läste igenom det visste jag inte om jag skulle var glad eller lesdsen. Glad för att jag inte är ensam längre och ledsen för att vad i helvete vi har blivit drabbats av (ursäkta språket). Här nedan kan du läsa min historia:

Jag har varit sjukskriven sedan 18 juni 2010 för att jag blivit drabbat av någon konstigt sjukdom som rubbat hela mitt kroppsystem.

Den 16 november år 2009 besökte jag vårdcentralen för en allmän undersökning av blodstatus och blodsocker som jag brukade göra ibland på grund av mitt Järnbrist anemi. Allt verkade normalt enligt läkare.

Senare samma månad tog jag som de flesta andra på jobbet och på grund av att jag jobbade på mikrobiologiska laboratoriet, vaccinet Pandemrix mot svininfluensa. Först tvekade jag att ta vaccinet för att jag hade visat överkänslighet mot tidigare vacciner, men efter allt propaganda om att vaccinet var ofarligt och även livsnödvändigt tog jag den. Det var ingen överraskning när jag några timmar senare fick feber, frossa, huvudvärk och mådde mycket illa. Dagen därpå kunde jag inte röra armen för att det gjorde fruktansvärt ont och dessutom fick jag en kliande röd bula lika stor som ett ägg på armen. Jag kände mig trött och hängig med feber och frossa i flera dagar. Smärtan på min arm liksom bulan försvann så småningom men jag försatte att vara trött och hängig. Hela december och januari var jag hängig och extrem trött. Jag trodde att det berodde på vädret. Med tiden (någon gång i februari) började jag att få starka ryckningar i höger sida av mitt ansikte. Sedan fick jag en slags molande smärta i mitt kindben och mellan skulderbladet så att jag inte kunde sitta på stolen. Jag sökte både akutvård och specialistvård, tandläkare samt vårdcentral. Alla prover som de tog var normala men jag blev bara sämre för varje dag som gick.
Det fortsatte med att min högra handled och min högra underarm plötsligt domnade, sedan blev det bara värre och värre. Jag började nu även att få plötsliga ryckningar i hela kroppen. Så att de ibland kändes som att jag hade kramp i underarmarna och benen. Mina fingrar började få ryckningar samt skakningar. Jag fick ofta kramp i tummen, som hela tiden ville dra sig bakåt mot handleden.

Samma sak drabbade även mina fotleder, där jag också fick en slags krampkänsla. Jag fick även spänningar som gjorde att jag tappade känseln i högra benet i knäet, samt fick en känsla av extrem trötthet i musklerna. Jag tappade ofta lätta som tunga saker.

Med tiden började jag även att få andningssvårigheter (hypoventilerade). Då kände jag mig ofta yr och att jag inte fick tillräckligt med luft. Jag försökte då ta djupare andetag som gjorde mig mer yr och svimfärdig.
Mitt hjärta började även klappa väldigt fort och min puls kunde slå väldigt snabbt utan att jag hade ansträngt mig. De kom som blixtsnabba attacker, som med tiden blev jobbigare. Jag vaknade ibland av att jag frös och i flera tillfällen hallucinerade jag i tillstånden mellan vakenhet och sömn. Jag vaknade ofta av att någon kroppsdel var helt avdomnad.

Jag kände både smärta och bedövad känsla i mitten av skulderbladet samt på högersida av mitt ansikte. Jag var mycket trött och orklös hela tiden och så snart satte jag mig still någostans somnade jag direkt, på tåget, bakom matbordet, på soffan framför TV osv. Vid tre olika tillfällen blev jag så dåligt att jag svimmade och sökte akuthjälp på KS i Solna, där skickades jag till MRI undersökning.
Därefter blev jag skickad till neurologen där de gjorde en hel del neurologiska tester och undersökningar. Senare uteslöt dem att det skulle vara en neurologisk sjukdom. Då skickades jag vidare för en endokrinologisk utredning som visade inga avvikelser i mina hormon värden.
Under en period av några veckor kunde jag inte ens stå på mina ben, jag behövde stöd för att överhuvudtaget kunna ta mig fram någonstans även till en kort sträcka som till toan. Jag hade alla konstiga symptom som beskrivs för neurologiska sjukdommar, förgiftning och influensa.
Idag har jag fortfarande kvar alla mina besvär mer eller mindre.

Varje dag vaknar jag med;

- svår trötthet, dålig balans
- myrkrypningar under huden (mest armar och ben)
- hjärtklappning med minsta ansträngning - återkommande darrning och rysningar i hela kroppen
- pulserande huvudvärk (jätte ofta
), mumlande huvudvärk som känns som ett elektriskt puls längst ryggraden
- återkommande synrubbning (dimsyn),
- återkommande andnings svårigheter (Hypoventilering), tryck överbröstet
- avdomnade kroppsdelar (mest fötter och händer) ) - muskelsvaghet
- trötta käckmusklar, svårt att svälja
- stel i nacke, axlar, mellan skulderbladen och rygg
- sömnsvårigheter

Jag har besökt akutmottagningar och vårdcentralen väldigt många gånger. Jag kände mig som ett boll mellan de här två ställen. För att läkarna på akutmottagning hävdade att det var Vårdcentralen som skulle göra en plan för utredningen av min sjukdom. Vårdcentralen å andra sidan tyckte att mina symptom var för kompliserad för att kunna utredas där. Dessutom drog vårdcentralen en slutsats redan från vårt första möte (även innan resultatet från nevrologisk och endokrinologisk utredningar var klar) att mina besvär var psykiska och skickade mig till en psykolog, där de även planerade att skicka mig till psykiateri. Deras förklaring var att jag hade för många besvär samtidigt och de prover som de hade tagit visade att jag var inte fysiskt sjuk. Jag kände mig kränkt och ovälkommen nästan alla gånger jag var där. De bråkade med mig och kallade mig för galen, hypokondriker osv. De sa det ända lösningen var anti depressiv medel och insatte också SSRI och slutade med att sjukskriva mig på heltid. Deras förklaring var att jag inte såg sjuk ut och att resultaten från olika undersökningar bekräftade detta. De sa även att försäkringskassans lagar hade blivit hårda och att man skulle ha bevis på att man var sjuk . Att jag kunde inte stå på mina skakiga ben och att jag var svimfärdig och yr var mitt eget problem!!.

Jag har blivit tvungen att börja jobba halvtid trots att jag ibland inte ens klarar att gå en sträcka på 50 meter utan att hypoventilera och känna mig extrem kraftlös och yr.

Anti depressiva preparaten blev inte så mycket till hjälp heller. Dessutom fick jag så småningom alla möjliga biverkningar varav en del allvarliga som bröstsmärta, högt blodtryck och hjärtrytmrubbningar. När jag mådde värst kontaktade jag min husläkare som hade inte tid att träffa mig men meddelade genom en tredje person att allt jag upplevde var normalt och fick en tid hos honom för två veckor senare. Jag mådde så dålig så att jag orkade inte vänta och sökte hjälp på akuten. Där sa de att mina nya problem berodde på biverkningarna av den anti depressiva medicinen som jag hade tagit och hänvisade mig åter till läkaren på vård centralen. Till min stora förvåning hade läkaren glömt att boka in mig och ansvarslöst förslog att jag kunde komma tillbaka i ett annat tillfälle. Jag blev tvungen att avbryta behandlingen med den aktuella preparaten och begärde en alternativ medicin men i stället blev läkaren rasande arg och började bråka med mig, kallade mig för oförskämd och att han tänkte avsluta min behandling på "sin vårdcentral". Han sa att de hade gjort allt som behövdes och han tänkte inte göra något mer!!!!!!
Har mina symptom något med vaccinet att göra? Det kan inte bara vara en slump att jag och en del andra personer har blivit sjuka med mer eller mindre liknande symptom just efter svininfluensa vaccinet. Var ska man vända sig för att få den rätta hjälpen?

Med vänliga hälsningar
Faye

2011 02 09

1 kommentar:

  1. Det måste ha varit fruktansvärt att behöva bli bemött på detta sätt av sjukvården! Jag är också drabbad av dessa hemska biverkningar, av vaccinet Pandemrix.Vi är många som fått en neurologisk reaktion, där läkarna inte kunnat ställa diagnos!Jag har blivit bemött bättre,men när läkarna inte kunnat finna felet,genom de vanliga neurologiska undersökningarna har de gett upp! Dessa hemska neurologiska reaktioner måste bli kända för allmänheten och den svenska sjukvården! Törs inte tänka på hur många som säkert har blivit bemötta på liknande sätt inom vården! Detta nedtystande från LMV är en skamfläck för Sverige,och för oss drabbade!

    SvaraRadera